På loppisrunda i Älmhult i sällskap av tvåriktiga loppisrävar var det ju lögn i helsike att ens försöka komma hem tomhänt. (Som om jag kan skylla ifrån mig på någon annan...) Det faktum att det var billigt underlättade ju inte heller. Det som är bra med att gå på loppis med mina väninnor är att vi tittar efter helt olika saker. Ingen konkurrens om grejerna, alltså. Min vana trogen ställde jag in min loppisradar på grönt och den där rätta smutsgula nyansen. Det resulterade i en gul vas från Upsala Ekeby och en grön porslinsgrunka som ser ut som en stor frökapsel.
Vad den sistnämnda har för användningsområde vet jag inte riktigt, men jag tyckte den var lite småkul. Jag gissar att det är en ganska nyproducerad grej, för saker i den stilen har varit ganska poppis de senaste åren. Upptill har den hål, så man kan nog använda den som vas om man vill. Fast jag tänker nog mest bara låta den stå som den är. Jag anar redan nu att den nog kommer att hamna i en loppiskasse framöver, hihi!
Och min vana trogen kommer jag alltid hem med något småtramsigt. Den här gången förälskade jag mig i en saltströare i form av en liten dam i grön hatt. Kan det vara en liten Goebel-figur, tro? Hon passar iallafall fint in i Oktoberfest-temat, eller hur?