Det är bara någon vecka sedan maken och jag pratade om att det är 25 år sedan vi träffades i år. I början av september, närmare bestämt. Att vi har 13-årig bröllopsdag idag hade vi däremot helt glömt bort. Och då satt vi ändå med våra kalendrar och stämde av veckan så sent som igår. Snurrigt värre. Inte för att vi brukar fira så himla storslaget, men lite extra god mat på kvällen brukar det ändå kunna bli. I år var det svärmor som upplyste oss om att det är vår bröllopsdag. Maken, som läste mailet först, hann svänga inom byns finaste lilla blomsteraffär och fick med sig en ljuvlig bukett hem. Själv svängde jag ihop en utsökt bröllopsdagsmiddag bestående av wienerkorv och potatismos, så till slut blev det ju riktigt festligt ändå.
Tretton är onekligen ett magiskt nummer i mitt liv på många sätt. Jag är född den trettonde, och jag gifte mig den trettonde år tjugohundratretton. Vilket turnummer! Och idag är det alltså trettonårig bröllopsdag. Trettondagen fick plötsligt en helt ny innebörd. 💚