Gårdsloppis hemma hos Dona-Pernilla börjar bli lite av en första-maj-tradition. Min kära granne och jag kom dit lagom till klockan 111, då startskottet gick, och hann lägga rabarber på flera godbitar. Att den lindblomsgröna trädgårdssoffan med matchande stol skulle hamna hos Fröken Grön, hade Pernilla och hennes mamma räknat ut redan i förväg. Tänk att man är så förutsägbar, haha!
Som om jag inte redan har tillräckligt med gamla trädgårdsmöbler, hehe! Men jag var faktiskt ovanligt gentil och avvaktade i hela fem minuter, för att ge någon annan chansen att slå till först. Ett symaskinsunderrede blev också mitt, och grannen hittade både ett jättefint litet bord och en gjutjärnskittel. Behöver jag säga att vi fick köra TVÅ rundor för att få hem allt? Jag säger ju att jag borde köpa en skåpbil!
Var grejerna ska stå vet jag som vanligt inte, men saker och ting tenderar ju ändå att hitta sin plats till sist, och så blir det alldeles säkert nu också. Stolen får bo i mitt nystädade växthus så länge. Den gamla pottstolen kommer förresten från fjolårets loppis på samma ställe. Förra året hade jag en kruka med rosmarin i den, och det var väldigt trevligt.
Resten av dagen tillbringade jag i ovan nämna växthus, där jag tömde ut precis allt (bland annat fjolårets tomatplantor) och skurade både glasrutor, metallspröjsar och träsarg med diskmedelvatten uppblandat med en skvätt T-röd. Nu är det rent och fint där så det förslår. Jag får visa fler bilder imorgon.
