Så var vi framme vid mars. Ingen är gladare än jag, för januari, februari och jag är inte direkt kompisar. I år får jag ändå säga att vi har varit riktigt civiliserade mot varandra. Inga svordomar, och inte lika många hårda ord oss emellan som annars är brukligt. Var vintermånaderna ovanligt snälla i år? Eller är det faktiskt jag som har blivit mindre fientligt inställd mot dem på gamla dar? Nåväl, jag kommer iallafall inte att sakna dem.
Jag firade ankomsten av vårens första månad med att stämpla ut för extra lång lunchrast idag. Fast anledningen var inte så njutbar som man kan tro, för jag ägnade tiden åt att köra till tippen och tömma skåpbilen på lövsäckar. Skönt att ha det gjort iallafall. Nu kan vi ta helg i lugn och ro, och jag utbrister som jag och min far brukar: Thank God it's Friday!