Den enes död är den andras bröd. Det kanske är lite långsökt att säga det om blomkålsblad men samtidigt ändå inte. Jag ska berätta varför. |
Mitt gröna tålamod är stort, jag har betydligt större överseende med växter än med människor, jag kan verkligen vänta ut växter. Jag väntade genom juni inga huvuden, genom juli, inga huvuden och genom augusti, inga huvuden. Plantorna var som tjuren Ferdinand, de blev större och större och plötsligt en dag var de jättestora! Men utan huvuden. Vad hade jag gjort för fel?
Min enda förklaring i nuläget är att dessa plantor "patriot" inte klarade av att utsättas för kyla. Jag tror inte att de tålde att vintersås som de flesta andra kålväxter gör, att något i kylan rubbade dess naturliga utveckling.
Är det så att du har misslyckad blomkål som står ute i dina odlingar nu när vintern kommit och att de ser intakta ut? I så fall kan du mycket väl gå ut och skörda dem och använda dem till det här receptet. Men låt dem tina långsamt om det är det minusgrader ute. Då behöver de mellanlanda i kylen och tina långsamt.
Min bästa maskin Mouli Julienne. |
Det spelade inte någon roll om det bara blev blad av blomkålsplantorna för bladen var ju minst lika goda och smakade blomkålshuvud med en anstrykning av grönt. Ja den tjocka bladnerven var väldigt snarlik både i konsistens och smak. Och om jag har bestämt mig för friterade Indiska blomkålsbollar så har jag. Jag klippte (sågade av) av plantorna vid dess bas och begav mig hemåt med hel cykelkärra full med misslyckad blomkål.
LÄS MER »