Det bästa med vår tomt är att den inte är platt överhuvudtaget, och det sämsta med vår tomt är att den inte är platt överhuvudtaget. En klurig situation, det där. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det, men hela trädgården är liksom indelad i fyra olika nivåer, där varje nivå lutar både neråt och åt sidan. Det är liksom uppförsbacke på ett håll och nedförsbacke på ett annat. Förvisso charmigt, men inte alltid så praktiskt. Genom åren har vi suttit sönder många trädgårdsmöbler kan jag säga, och att dessutom behöva flytta på dem varje gång gräset skulle klippas har ju inte alltid heller varit så smidigt.
Planer på att markbereda och göra ett riktigt "golv" har funnits i tankarna i många år. Trädäck är trevligt på många andra ställen, men för den gammaldags känslans skull drömde vi redan tidigt om en uteplats med gatsten. Efter att ha väntat på vår tur i ett helt år, så rullade äntligen grävskopan in i juli och grävandet kunde börja. Det ska erkännas att jag blev lite extra ångestladdad de dagar under semestern då trädgården såg ut så här, men så måste det ju vara en period innan det blir bättre.
Jord schaktades undan, marken jämnades till, markduk lades och sättgrus kom på plats. Kantstenarna var färdigskurna när de kom, men när stenläggarna började lägga ovalen så visade det sig att måtten inte hade blivit riktigt rätt. I stenhuggeriet (som faktiskt finns här i kommunen) var det semesterstängt, men med några extra bitar från deras lager så formade vår danska stensättare till perfekta stenar med stenhacka och såg. Det var en fascinerande yrkesskicklighet att beskåda, kan jag säga.
Själva stensättningen gick sedan undan med rasande fart. Gatstenarna lades i den där klassiska bågformationen som de ofta ligger i på gator och torg När all stensättning var klar såg det nästan ut som om vi hade byggt oss en liten stenplatå i trädgården, hihi! Det myckna regnandet satte sedan stopp för det fortsatta markarbetet i flera dagar, och Fröken Grön vankade otåligt av och an på Solhäll och bara väntade. Inte direkt hennes paradgren, ska tilläggas...
Men sen kom solen, och allt markarbete blev äntligen färdigt. En kvart efter att grävskopan väl hade rullat iväg, så hade maken och jag redan inrett den nya uteplatsen med våra gamla trädgårdsmöbler, och dagen efter sådde jag nytt gräs...
... som verkligen växte upp otroligt snabbt! I augusti, september och oktober fick jag nästan klippa det två gånger i veckan, och nu i november frodas det fortfarande. Att jag myllade ner gräsgödning i jorden innan sådd kan ju kanske vara en förklaring till det.
Nu får marken sätta sig ordentligt över vintern, innan jag börjar greja med eventuella rabatter och planteringar i anslutning till den nya uteplatsen. Vi vill också fixa ett nytt rejält träbord (gärna ett bockbord eller ett kryssbord) och kanske lite rejälare stolar eller bänkar att ha här. Jag har alldeles säkert många angenäma projekt att se fram emot till sommarsäsongen 2018, hurra! Fast jag kanske slår till och gör ett litet julstilleben där ute redan nu i december. Vi får väl se vad det kan bli.