| Ett fantastiskt exemplar av svavelticka på hemlig plats norr om Stockholm |
Jag är uppvuxen i en familj som är alldeles galen i att plocka svamp. Redan innan jag kunde gå var jag med på mina första utflykter, sittandes i en liten bärstol på min pappas rygg. Det fina med denna fascination var att hösten inte bara blev till en murrig, mörk och trist tid utan till en otroligt spännande årstid. Hösten förvandlade skogarna kring stugan till en guldgruva av smakrikedom och konsistens och vi begav oss ut på skattjakt så ofta vi orkade.
Vi plockade korgar och kassar fulla. Trattkantareller, kantareller, aspsopp, eksopp, smörsopp, blodriska, citrongul slemskivling, karljohansvamp, svart trumpetsvamp, brandgul trumpetsvamp, blomkålssvamp, fingersvamp, stolt fjällskivling mm. Redan som 10 - åring kunde jag fler sorter än vad många vuxna hinner lära sig under en livstid. Under en idrottstävling i årskurs fyra, där man skulle gå, jogga eller springa ca 7 km i ett naturområde, råkade jag stöta på några riktigt bra svampställen. Jag kom sist i denna tävling, ca 1,5 h senare än alla andra, och med två kassar nyplockad och delikat svamp, kastade hade jag också funnit i skogen. Mina lärare hade hunnit bli rejält oroliga innan jag till slut kom i mål. Jag fick som tur var ta med mig kassarna hem utan och de blev inte sugna på min skatt. De såg bara ett myller av olika svampar som de trodde var oätliga och till och med giftiga. Hemma kunde vi sedan åtjuta en underbar svamppytt av citrongul slemskivling, karljohansvamp, trattkantareller, svart trumpetsvamp, aspsopp, stolt fjällskivling, biskopsmössa och några kantareller. Min pappa som alltid förkastat allt som har med traditionell sport att göra, klappade mig på ryggen och iordningställde direkt torkanordning i familjens torkskåp för kläder för att ta hand om mina fynd.
LÄS MER »