Så var man hemma igen efter några intensiva dygn i London, med huvudet fullt av intryck och kameran full av bilder. Chelsea Flower Show 2017 var onekligen en upplevelse utöver det vanliga, och det makalöst somriga vädret i Storbritannien gjorde inte resan sämre. Nu sitter jag som bäst och grunnar på var jag ska börja någonstans. Jag utfärdar en varning redan nu att det nog kan bli tröttsamt många inlägg från Chelsea framöver...
Utställningsområdet i sig är en upplevelse: Royal Chelsea Hospital med omgivande grandiosa gräsmattor och grönskande parkområde. De gamla sjukhusbyggnaderna är idag ett äldreboende för cirka 300 äldre herrar som alla är veteraner från andra världskriget. Flera av dem vandrade runt i värmen i sina röda paraduniformer och utgjorde onekligen ett extra intressant inslag att titta på.
Utställningen var gigantisk. I det lummiga parkområdet fanns det flera mindre inspirationsträdgårdar; s.k. artisan gardens. På det öppna området framför själva sjukhuset stod en gigantisk tältpaviljong uppställd, där det visades blommor, blommor och blommor. Runt paviljongen fanns de lite mer påkostade visningsträdgårdarna. Överallt fanns också mat- och förfriskningstält, samt försäljare av olika grejer med trädgårdsanknytning. Gissa om det kryllade av folk?
Jag gillade nog faktiskt artisan-trädgårdarna ute i parken allra bäst. Den här drömmiga vilstolen stod i The Poetry Lover's Garden. Så ljuvligt att sitta där under det gröna "taket" och läsa!
Här fanns också en flört med vikingahistoria, i form av Broadland Boatbuilder's Garden. Jag gillar pålarna som håller upp själva "kajkanten" jättemycket. Om vi gör en damm någon gång skulle jag vilja ha sådana som håller upp en liten brygga.
The CWGC Centenary Garden byggdes för att fira 100-årsjubiléet av en organisation som sköter soldatgravar i mer än 150 länder. Portalen in i trädgården var en kopia av en bronskrans som finns på en soldatkyrkogård i Belgien, och utanför bild stod två stensoldater på vakt.
Spegeleffekten inne i själva trädgården var lite magisk, på något sätt. Som en spegling av människor från det förflutna, fast det egentligen var oss själva vi såg.
The Seedlip Garden hade en härlig färgskala i gult, orange och koppar. Seedlip är ett företag som producerar alkoholfri "sprit" enligt recept från 1600-talet, genom destillering i just kopparrör.
The World Horse Welfare Garden tillägnades en organisation som arbetar med att hjälpa vanvårdade hästar, och i trädgården stod minsann just en häst som var tillverkad av rostiga hästskor. Man behöver ju inte direkt vara hästmänniska för att tycka att den var ganska fin!
Hästen hade just blivit befriad från det mörka gamla stallet på bilden, och stod nu ute på en öppen ljus äng och betade. Mycket symboliskt, indeed. Trädgården i övrigt var befriande vildvuxen och påminde mig nästan om mitt moras här hemma, hihi!
The Viking Cruises Garden of Inspiration var inspirerad av Antoni Gaudis verk i Barcelona. Här återfanns medelhavsväxter, succulenter, dadel- och citrusträd. Jag tyckte mosaiken var riktigt härlig!
Det fanns ett par till sådana här artisan-trädgårdar, men jag avrundar dagens inägg med att bjuda på den som jag tyckte mest om av alla: Gosho No Niwa: No Wall, No War.
En japansk trädgård som både hade en fantastiskt ärggrönt glashus, japanska lönnar i olika färger, vatten med vattenfall och ljuvligt blommande iris.
Och mossiga stenar, så där som jag gillar! Det här är helt olikt från min egen trädgårdsstil, men helt makalöst vackert. Jag kanske måste börja om från början här hemma, hihi!
Jaha, det var 14 bilder av en sisådär 500. Jag ska försöka sortera upp de bästa i olika teman och bjuda er på fler inlägg framöver, om ni inte tröttnar. Jag ska också berätta lite mer om hur vi planerade den här resan och lista några bra tips, om någon är sugen på att åka på Chelsea Garden Show nästa år. För min egen del kan det nog absolut komma att bli fler besök i framtiden.